tryckår: 2009
härbärge´ra
verb ~de ~t
här|bärg·er·ar●upplåta plats åt
ngn, för övernattning e.d.
serv.de härbärgerade gästerna i västra flygeln○äv. med avs. på föremålde kunde inte härbärgera så mycket prylar i sin treahärbärgera ngn/ngt (ngnstans)sedan 1504Stockholms stads tänkeböckerfornsv. härbärghera
Subst.:vbid1-188490härbärgerande,
vbid2-188490härbärgering
