SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
höfta till´ verb höftade höftat höft·argöra ett snabbt på­stående eller en snabb upp­skattning som inte kan grundas på ngn mer nog­grann kunskap eller bedömning komm.på frågan vad det skulle kosta höftade hon till med ett fyr­siffrigt belopphöfta till (med ngt), höfta till (ngt)sedan 1965sv. dial. höfta; till 2höft Subst.:vbid1-189150tillhöftande, vbid2-189150tillhöftning