SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

hö`gborg substantiv ~en ~ar hög|­borg·en●främsta centrum för viss verksamhet där den ut­övas intensivast och var­ifrån den sprids allmän värderingrum.Paris, konstens högborg under 1900-taletsedan 1895

SO

Alfabetisk lista

  högavlönad adj
  högbana subst
  högbarmad adj
  högblad subst
  högboren adj
  högborg subst
  högborgerlig adj
  högbrynt adj
  högburen adj
  högbänk subst
  högdjur subst

  Till   alla ordböcker