SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
in`ordna verb ~de ~t in|­ordn·aräv. lös förb., seordna 1 placera på lämplig plats särsk. i system av ngt slag Nollhan lyckades inte inordna iakt­tagelserna i ett större samman­hangofta refl.inte göra mot­stånd (mot), acceptera han vägrade att inordna sig i ledethon hade svårt att inordna sig i det nya spel­systemetinordna ngn/ngt (i/under ngn/ngt)sedan 1866Subst.:vbid1-194604inordnande, vbid2-194604inordning