SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
in`rådan substantiv, best. f. ~, n-genus in|­råd·an(mild) upp­maning till visst handlande som förut­ses gynna den upp­manade komm.JFRcohyponymrekommendation 2 på läkarens inrådan började hon idrottapå ngns inrådan, på inrådan av ngnsedan 1789till råda