SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
insignier [-siŋ´n-] substantiv, plur. in·signi·ertecken på viss värdighet samh.biskopen kom i full ornat och med alla insignier och ut­märkelsersedan 1734av lat. insi´gnia med samma betydelse, plur. av insi´gne ’känne­tecken; utmärkelse­tecken’; jfr signera