SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1interiö´r substantiv ~en ~er in·teri·ör·endet inre av en byggnad el. liknande an­läggning; särsk. med ton­vikt på möblering, dekor o.d. arkit.JFRcohyponym1exteriör heminteriörkyrkans interiör var enkeläv. om mot­svarande bild­framställninghan ställer ut interiörer och stillebenäv. bildligt(skildring av) inre förhållanden tidsinteriörinteriörer från finans­världeninteriören (av ngt)sedan 1734av fra. intérieur med samma betydelse; till lat. inter´ior ’inre’; jfr 1exteriör, intim
2interiö´r adjektiv ~t in·teri·örsom har att göra med interiören av en byggnad e.d. arkit.en varsam interiör renoveringbyggnaden är intressant både interiört och exteriört (adv.)sedan åtm. 1992