SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
in`trumfa verb ~de ~t in|­trumf·arofta lös förb., setrumfa in kraft­fullt och slut­giltigt in­pränta komm.intrumfa ngt/SATS (hos/i ngn)sedan 1896Subst.:vbid1-196457intrumfande, vbid2-196457intrumfning