SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
in`trång substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en in|­trång·etdet att o­lovligt tränga in på ngn annans om­råde (konkret el. abstrakt) komm.o­laga intrångkvälls­tidningarnas intrång i hans privat­liväv.o­tillbörlig in­skränkning intrång i yttrande­frihetenintrång (i/på ngt)sedan 1521efter lågty. indrank med samma betydelse; till tränga