SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
invente´ra verb ~de ~t in·vent·er·argå i­genom och upp­rätta förteckning över ngn grupp före­mål af.man håller på att inventera museets samlingaräv. med avs. på lokal med ngn samling före­målinventera kyrkaninventera lagretäv. försvagatunder­söka han måste inventera sina till­gångar för att se om han har rådinventera ngtsedan 1540se inventarium Subst.:vbid1-196683inventerande, vbid2-196683inventering