SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ja`sägare [-säg-(långt ä) el.-säj-] substantiv ~n äv. vard. jasägarn, plur. ~, best. plur. jasägarna ja|­säg·ar·enperson som o­kritiskt håller med ned­sätt.psykol.yrk.det var bara chefens jasägare som blev befordradesedan 1887