SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
jour [∫o´r] substantiv ~en ~er jour·entjänstgöring(sskift) för dagen eller dygnet spec. om tjänst­göring på o­bekväm arbets­tid, t.ex. av sjukvårds­personal arb.med.JFRcohyponym1pass 3 jourläkarejourtjänstgöringbakjourhelgjourprästjourtelefonjourha jourengå jouräv. om personal, lokal etc. för dettaringa jourenbesöka jourensedan 1886av fra. jour ’dag’; till lat. diur´nus ’daglig’; jfr ajournera, bonjour, journal