SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kapa´bel adjektiv ~t kapabla kap·abelsom har fullt till­räcklig förmåga i ngt av­seende som fram­går av samman­hanget admin.psykol.MOTSATSantonyminkapabel JFRcohyponymduglig han är inte kapabel att bedöma människorhon är fullt kapabel att leda arbets­gruppenäv. i absolut konstruktionmycket kapabla med­arbetarekapabel (till ngt/att+V), kapabel (att+V)sedan 1631av fra. capable med samma betydelse; av medeltidslat. capa´bilis ’fattbar, gripbar’, till lat. cap´ere ’ta; fånga’