SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ka`rttecken substantiv karttecknet, plur. ~, best. plur. karttecknen kart|­teckn·et●fast­ställt tecken för en viss (typ av) före­teelse som an­ges på karta men som inte kan åter­ges med ngn grad av likhet på grund av sin litenhet geogr.karttecknet för kyrka är ett korskarttecken finns för vägar, vegetationstyp, höjd­skillnader m.m.sedan 1837