SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ka`se substantiv ~n kasar el. kaskas ~en ~ar kas·enbål av ris, grenar och ved jordbr.utstr.vårdkasesedan 1644jfr sv. dial. kas, kase ’liten stack; hög av kvistar’; nord. ord, besl. med lat. ger´ere ’bära; föra’