SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

kit [kit´] substantiv ~tet, plur. ~, best. plur. ~ten kitt·et●upp­sättning före­mål som hör i­hop spec. om upp­sättning till­behör, t.ex. till mobil­telefon handsfreekitköpa ett färdigt kitsedan 1982av eng. kit med samma betydelse, i äldre bet. ’ämbar, bytta’; jfr äldre nederl. kitte ’stop’; i övrigt av o­känt urspr.

SO

Alfabetisk lista

  kissnödig adj
  kista subst
  kistbotten subst
  kistebrev subst
· kistbrev
  kit subst
  kitin subst
  kiton subst
  kitsch subst
  kitschig adj
  kitslig adj

  Till   alla ordböcker