SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kitin [-i´n] substantiv ~et kit·in·etett tämligen hårt ämne som in­går i yttre vävnad hos led­djur och äv. i svampar och proteiner zool.kitinhudkitinskalsedan 1840bildn. till grek. khito´n ’täcke; klädnad’; jfr kiton