SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kitsch [kit´ljust sj-ljud] substantiv ~en enklare konst- eller bruks­föremål som inte till­talar en mer kräsen smak vanligen av ngt äldre typ konstvet.litt.vet.ofta koll.det var mest kitsch på auktionenäv. mer abstrakthans historiska romaner är bara kitschsedan 1951av ty. Kitsch med samma betydelse, till ty. dial. kitschen ’bestryka; smörja’