SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
knipp`a substantiv ~n knippor knipp·ansamling före­mål som är hophållna i ena ändan och spretande i den an­dra mått.JFRcohyponymknippecohyponymbunt nyckelknipparädisknippaspöknippaen knippa persiljaen knippa (ngt), en knippa (av/med ngt)sedan 1501–02 (i sammansättn. med hö- som till­namn)Stockholms Stads Skottebok 1501–1510fornsv. knippa; trol. till 2knipa