SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kny`tnäve substantiv ~n knytnävar knyt|­näv·enknuten hand som an­vänds att slå el. hota med med.knytnävskampknytnävsslagknytnävsstorhan hötte med knytnävenäv. bildligt i ut­tryck för tvång el. våldknytnävspolitikdet krävs hjärnor och inte knytnävar för att skapa ett ekonomiskt mirakelsedan 1458Arboga stads tänkebokfornsv. knytter nävi