SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kohesion [-∫o´n] substantiv ~en ko·hes·ion·ensamman­hållande kraft mellan o­lika delar av samma kropp (eller vätska) särsk. mellan molekylerna NollJFRcohyponymadhesioncohyponymkapillaritet kohesionskraftkohesion (mellan ngra)sedan 1728till lat. cohære´re ’hänga samman’; jfr koherens