SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ko`ling substantiv ~en ~ar kol·ing·envanligen i best. f. ned­gången hamn­arbetare med speciell humor psykol.yrk.Kolingen skapades av Albert Engströmsedan 1897urspr. spe­fullt ord om finnar; till fi. kuule ’hör på’