SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1konstan´t adjektiv, neutr. ~ kon·stant●varaktig (och o­föränderlig) admin.af.mat.tid.JFRcohyponymbeständig 1cohyponymoavbrutencohyponymoupphörlig det var konstant under­bemanning på sjuk­husethon var i konstant behov av trösti matematiken talar man om konstanta storheter och variabler○spec.o­föränderligt stor de färdades med konstant hastighetenligt ett gammalt tale­sätt är lasternas summa konstantsedan 1716av lat. con´stans med samma betydelse, till consta´re ’stå fast’; jfr konstatera; kosta
2konstan´t substantiv ~en ~er kon·stant·en●till värdet o­föränderlig storhet särsk. fys., mat.mat.JFRcohyponym1variabel materialkonstantmultiplikation med en konstantsedan 1817