SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1kooperati´v adjektiv ~t ko·op·er·at·iv1som drivs i kooperationens form admin.af.ekon.samh.kooperativa före­tagen kooperativ jordbrukarföreningkooperativa butikersedan 18252ut­märkande för kooperation admin.samh.verksamheten drevs efter kooperativa principersedan trol. 1950-talet
2kooperati´v substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en ko·op·er·at·ivkooperativt organiserad (arbets)enhet arb.föräldrakooperativjordbrukskooperativsedan 1956