SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
koordina´t substantiv ~en ~er ko·ord·in·at·ental som (till­sammans med ytterligare ett eller två tal) an­ger en punkts läge i ett plan eller rymden i förhållande till viss koordinat­axel mat.x-koordinaty-koordinatorigo har koordinaterna (0,0)sedan 1752till koordinera