SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
krack`ning substantiv ~en krack·ning·ensönder­delning av större organiska molekyler till mindre genom kontrollerad upp­hettning kem.krackningsanläggningur eldnings­olja ut­vinner man genom krackning bensin, bränn­olja och gas­formiga kol­vätenkrackning (av ngt)sedan 1931