SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kraft substantiv ~en ~er kraft·en1(yttring av) inne­boende förmåga att åstad­komma direkta handlingar eller på­tagliga resultat i den yttre verkligheten; om kroppslig (och ofta under­liggande själslig) förmåga hos person el. djur fysiol.JFRcohyponym1styrka 1cohyponymenergi 1cohyponymvigörcohyponymork kraftkarlmotståndskraftmuskelkraftslagkraften o­erhörd kraft i slagetsamla alla sina krafterta i av alla krafterspara på krafternamed gemensamma krafter lyckades de flytta pianotdet tar på krafterna att cykla i mot­vindhon vrålade med sina lungors fulla krafthon hade krafter kvar på upp­loppethan fick nya krafter av publikens stödäv. med starkare ton­vikt på den själsliga förmåganhandlingskraftlivskraftskaparkraftandlig krafthan behövde kraft och mod att börja om på nytthon försökte samla kraft för att berätta allthon hade inte kraft att ta hand om sina barnpolitiker lägger mycket kraft på förpackningen av budskapetäv. i fråga om växter e.d.grokraftjäskraftväxtkraftäv. i fråga om döda tingkraften hos en raketregnet smattrade i gatan med stor kraftäv. om ngt som har in­verkan på människans själs­livmusikens helande krafti kraft avmed (moraliskt eller rättsligt) stöd aven ledar­gestalt som i kraft av sin personliga trygghet vågar arbeta lång­siktigt i ngns krafts dagarsedag 2 levande kraftrörelse­energimed hjälp av en lutningsvisare kan lok­förare planera körningen och på rätt sätt ut­nyttja tågets levande kraft lägga/sätta kraft bakom ordenstödja sina ord med makt­medelmed förenade kraftergemensamtmed förenade krafter fick de upp gäddan i båten sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. krapter, krapt; gemens. germ. ord, trol. besl. med krav 2själv­ständig, abstrakt före­teelse som har förmåga att orsaka förändringar i före­måls till­stånd betr. yttre läge, inre spänningar etc. fys.sprängkraftspec.(riktad) fysikalisk storhet som kan orsaka ändringar i kroppars (rörelse)tillstånd centrifugalkraftgravitationskrafttyngdkraftofta med ton­vikt på om­vandling till praktiskt an­vändbar produktkraftproduktionkraftverkelkraftkärnkraftvattenkraftsedan 17183vanligen koll. ngt som ut­gör en verksam faktor på visst om­råde; vanligen en grupp personer men äv. all­männare mil.JFRcohyponymtillgång 2 arbetskraftdatakraftspec. om militära förbandvanligen plur. och i sammansättn. markstridskraftersjöstridskrafterspec. äv. om o­bestämd grupp människor som strävar i viss riktningsamla alla goda krafterstarka krafter ville ha bort NN från ledningenibl. äv. om icke-mänskliga före­teelserde kommersiella krafternasedan 1430–50Fem Mose böcker4person som är väl an­vändbar på vissa om­råden psykol.JFRcohyponymkapacitet 2cohyponymförmåga 2 yngre krafterfri­villiga krafteren dugande kraften drivande kraft i före­tagethon är en kraft att räkna medsedan 18525vanligen obest. f. sing. rättslig giltighet jur.domen har vunnit laga kraftde nya bestämmelserna träder i kraft vid års­skiftetsedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagen