SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kry`pskytte substantiv ~t kryp|­skytt·etskjutning från bak­håll mot mänskligt mål jakt.komm.mil.ofta bildligt om försåtligt (ofta anonymt) an­grepppå kåserisidan bedrevs ett ständigt krypskytte mot regeringensedan 1779; 1915 i bildlig bemärkelse