SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kupp`makare substantiv ~n äv. vard. kuppmakarn, plur. ~, best. plur. kuppmakarna kupp|­mak·ar·enofta plur. person som med­verkar i en kupp ibl. spec. om den som iscen­sätter kuppen yrk.den öster­rikiske kanslern mördades 1934 av nazistiska kuppmakaresedan 1926