SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kurs`are substantiv ~n äv. vard. kursarn, plur. ~, best. plur. kursarna kurs·ar·en1kurs­kamrat vard.pedag.yrk.hon bjöd hem kursarna och ett par av lärarnangns kursare, kursare till ngn, ngra är kursaresedan 18422försäljare i mindre skala vard.handel.yrk.sedan 1894