tryckår: 2009
1ladd`a
verb ~de ~t
ladd·ar1ofta med partikelnupp, utan större betydelseskillnad
tillföra elektrisk energi (eller elektricitet) till
eltekn.språkvet.ladda ett batterielektronen är negativt laddad○äv. bildligt, spec. i uttryck som anger arten av de känslor el. den inställning ett ord väckerordet ”straff” är negativt laddatordet ”vård” är positivt laddat○spec. äv. i ett uttryck för att samla psykisk styrkalaget laddar (upp) batterierna inför seriestartenladda (upp) ngtsedan 1855av lågty. laden med samma betydelse; urspr. samma ord som fornsv. laþa ’lasta; fylla’; jfr lada
2förse (eldvapen, mina etc.) med ammunition eller sprängladdning
mil.tekn.ladda och osäkra pistolengeväret var bara laddat med hagel○äv. utvidgatförse med nödvändigt förbrukningsmaterial
ladda kameran med ny film○äv.vanligen med partikelnupp
fylla på förråden
i ngt
ladda (upp) frysen inför julenladda upp inför helgen○i perf. part. äv. bildligtfylld
hon var laddad med frågorladda (upp) ngt (med ngt)sedan 17103vanligen med partikelnupp
samla psykisk styrka
inför tävling e.d.
psykol.före den allsvenska starten laddade laget (upp) en vecka i Spanienladda (upp)sedan 1931Subst.:vbid1-224933laddande,
laddning
2ladd`a
substantiv ~n laddor
ladd·an●vanligen plur.
typ av enkel fotbeklädnad
t.ex. en toffelliknande sko av filt, mest anv. inomhus
provins.kläd.sedan ca 1895sv. dial. ladd, ladda

2ladd`a
