SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
lan`da verb ~de ~t land·ar1gå ner på marken om flyg­plan, fågel etc. trafik.planet landade på Arlandaäv. om personlåta (flyg­plan) ta mark piloten måste landa (planet) på en åkerlanda (ngt) (ngnstans)landa på fötternase1fot 1 sedan 17282gå in till land och lägga till om far­tyg sjö.Englandsbåten landade i Göte­borgs hamn vid sju­tidenäv. om personlägga till med far­tyg landa en båtäv.föra i land landa en sillfångstlanda (ngt) (ngnstans)sedan 16753föra till ett (lyckat) resultat Nollde bedöms ha goda ut­sikter att landa miljon­affärenäv. med konstruktionsväxlingvin­sten landade på 0,39 dollar per aktielanda ngt, landa på BELOPPsedan 1978Subst.:vbid1-225702landande, landning