SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
lektö´r substantiv ~en ~er lekt·ör·enperson som (yrkesmässigt) läser och bedömer litterära manuskript för bok­förlags räkning bok.sedan 1768av fra. lecteur ’upp­läsare; bi­trädande lärare; lektör’; etymologiskt samma ord som lektor