SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
li`kfärd substantiv ~en ~er lik|­färd·enhög­tidlig färd med ngns stoft till graven relig.sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. likfärþ ”Karl den tolftes likfärds” alla kanter putsar hon vid bostons glada sång. Ljuvt nog vore för de blå drabanter, om de kände handens mjuka gång.Birger Sjöberg, Frida i vårstädningen (i Fridas bok, 1922); ”Karl XII:s likfärd” är en ofta reproducerad historiemålning av Gustaf Cederström