SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
lju`dkuliss substantiv ~en ~er ljud|­kuliss·en1på­lagt bakgrunds­ljud som ska ge närvaro­känsla särsk. i radio­pjäs radiotekn.scen.JFRcohyponymljudmatta äv. om bakgrunds­ljud i all­mänheten ljudkuliss (till ngt)sedan 19502ljud som är av­sett att isolera ngn/ngt från om­världen af.sedan åtm. 1975