SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
lju`dvall substantiv ~en ~ar ljud|­vall·envanligen best. f. sing. extra kraftigt luft­motstånd som på­verkar ett före­mål som upp­når och över­skrider ljudets hastighet flygtekn.fys.spränga ljudvallennär planen går i­genom ljudvallen hörs en s.k. bangäv. (i best. f. sing.)ljudets hastighet sedan 1950efter eng. sonic barrier, sound barrier med samma betydelse