SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1lock [låk´] substantiv ~en ~ar lock·enofta plur. kortare knippe hår som bildar en cirkel eller en spiral kläd.lockfrisyrhårlockkorkskruvslocktjusarlockromantiskt svallande lockarlägga håret i lockarsedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. lokker; gemens. germ. ord med urspr. bet. ’böjlig’; jfr lök
2lock [låk´] substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en lock·et1(tämligen plan) an­ordning för till­slutning av öppningen på ett före­mål vanligen ut­görande till­behör till behållare (dock sällan flaska) hush.komm.tekn.burklockgrytlockkistlocklägga på locket på kastrullenlyfta på locketskruva av locket från tubenspec. om vissa maskin­delar för till­slutning av öppningar i cylindrar, pannor o.d.äv. om den övre plattan på sträng­instrumentäv. bildligt, särsk. i ut­tryck för under­tryckande av informationmyndigheterna lade locket på i vapen­affärendet är dags att lyfta på locket – all­mänheten har rätt att få informationdet slår lock för örat/öronenman drabbas av till­fällig lom­hördhethissen upp rörde sig så fort att det slog lock för öronen sedan ca mitten av 1300-taletförteckning över föremål i kungens skattkammare (Svenskt Diplomatarium)fornsv. luk, lok ’lock; lucka’; gemens. germ. ord; jfr lockout, lucka, nyckel 2vanligen i obest. f. sing. och i sammansättn. (bräda eller läkt som ut­gör) över­täckning av längs­gående skarv mellan bräder byggn.tekn.lockpanellockribbalägga bräder på lockspika lock på en väggsedan 1859trol. av samma urspr. som 2lock 1
3lock [låk´] substantiv ~et lock·eti vissa ut­tryck över­talning genom före­spegling av stora för­delar o.d. komm.äv.ut­stötande av lock­rop efter ville­bråd e.d. med lock och pockmed både lockelser och kravanv. i övertalningssyfte e. d.hon försökte med lock och pock få sin dotter att sluta röka sedan 1689till locka 2