SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
lupi´n substantiv ~en ~er lup·in·entyp av ärt­växt med fingrade blad och blommor i tät, upp­rätt klase ibl. odlad som prydnads­växt bot.blomsterlupingullupinväg­banken var täckt av färg­sprakande lupiner i rött, blått och vittsedan ca 1520Peder Månssons skrifter (Nordling)fornsv. lupini; av lat. lupi´nus med samma betydelse, trol. besl. med lup´us ’varg’