SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
lynn`e substantiv ~t ~n lynn·etsjälslig läggning som styr känslo­reaktionerna psykol.JFRcohyponymsinnelag lynneskastgosselynneleklynneskämtlynnehan hade ett häftigt lynnehon var sakt­modig till lynnetäv. om till­fällig sinnes­stämninghan var vid gott lynneett an­fall av dåligt lynnespec.dåligt humör visa lynne(vid ADJ) lynnesedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. -lynde, i t.ex. skaplynde, bildn. till lund ’sinne; sätt’; jfr -lunda i t.ex. 1annorlunda; jfr äv. skaplynne