SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1lår substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en lår·etbenets övre, kraftigare del mellan knät och höften med.lårmuskelbyxorna satt åt över lårenäv. (i sammansättn.) om mat­rätt av djurlårinnanlårsedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. lar; nord. ord, bildat till en indoeur. ord­rot med bet. ’vara böjd’; besl. med 2lägg
2lår substantiv ~en ~ar lår·enstor låda för förvaring, ofta av före­mål som inte behöver vara o­medelbart till­gängliga verkt.JFRcohyponymkista 1 packlårvedlårde gamla kläderna finns i lårar på vindensedan 1480Skrifter till Läsning för Klosterfolkfornsv. lar; samma ord som fi. laari ’sädesbinge’; av o­visst urspr.