SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
manufaktu´r substantiv ~en ~er manu·fakt·ur·en1vanligen i sammansättn. (mängd av) smärre industri­produkter särsk. textil­varor samt mindre järn­varor arb.manufakturaffärmanufaktursmidesedan 1633av eng., fra. manufacture ’verk­stad; klädes­fabrik’; bildn. till lat. man´u fac´ere ’till­verka för hand’; jfr faktur, faktura, manikyr 2hant­verksmässigt driven industriell produktion arb.nyckel­ord under 1700-talet var ”merkantilism” och ”manufaktur”äv. om mot­svarande verk­stadgrunda manufakturersedan 1637