SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
me`dbestämmandelag substantiv ~en ~ar med·be·stämm·ande|­lag·enmbl, MBLvanligen best. f. sing. lag som ger arbets­tagarnas organisationer rätt att förhandla och träffa kollektiv­avtal om med­bestämmande på arbets­platserna i frågor som rör arbets- och företags­ledning o.d. jur.medbestämmandelagen från 1977 har skapat nya möjligheter för arbets­tagarna att på­verka sin egen arbets­situationsedan 1970-talet