SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
medici`nman substantiv ~nen medicinmän, best. plur. medicinmännen med·ic·in|­mann·enperson som ägnar sig åt magi och bl.a. an­ses kunna bota sjukdomar i vissa kulturer, främst indian­kulturer med.relig.yrk.JFRcohyponymschaman ibl. skämts. om läkaresedan 1868