SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
mo`tpart substantiv ~en ~er mot|­part·enan­dra part i tvist eller förhandling i förhållande till en aktuell part; spec. i juridiska samman­hang jur.komm.yrk.facket är arbets­givarens motpartvänta på motpartens budngns motpart, motpart till ngnsedan 1528