SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
mo`tstridig adjektiv ~t mot|­strid·ig1vanligen plur. in­bördes oförenlig(a) särsk. om sak­uppgifter, ambitioner o.d. komm.SYN.synonymmotsägande JFRcohyponymstridig 2 motstridiga intressenvittnena lämnade motstridiga upp­gifterhon slets mellan motstridiga känslorsedan 17652mot­strävig mindre brukl.admin.komm.var inte motstridig nu utan kom med!motstridig (mot ngn/ngt)sedan 1764