SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1mu`la substantiv ~n mulor mul·anav­komma av häststo och åsne­hingst som hålls som arbetsdjur, särsk. i varmare och torrare trakter zool.JFRcohyponymmulåsna muldrivaresedan ca 1385Klosterläsningfornsv. mule; via ty. av lat. mu´lus med samma betydelse; jfr mulatt
2mu`la verb ~de ~t mul·argnida in (ngns an­sikte) med snö på o­kynne vard.Nollde hade snöbolls­krig och mulade var­andramula ngn/ngtsedan 1947Subst.:vbid1-770112mulande, vbid2-770112mulning