SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1mull`a verb ~de ~t mull·arförse med (torv)mull ngt vard.NollJFRcohyponymdressa 1cohyponymtoppdressacohyponym2mylla mulla gräs­mattanspec.stryka (torv)mull på t.ex. rot­frukter, för att ge dem ett jordigt ut­seende mullade mo­röttermulla ngtsedan 1690; bet.nyansen sedan 1992Subst.:vbid1-831096mullande, vbid2-831096mullning
2mull`a substantiv ~n mullor mull·an(titel för) muslimsk skrift­lärd eller andlig ledare i vissa länder NollJFRcohyponymayatollacohyponymimam sedan 1887; ökad anv. sedan 1980-taletav arab. mawlā ’herre; mästare’