tryckår: 2009
myck`et
äv. vard.
myck`emyck`e
adverb,
som komp. används mer el. mera; som superl. används mest
myck·et●i stor mängd eller omfattning
i det avseende som framgår av sammanhanget
utstr.MOTSATSantonym1fögaantonym1lite
JFRcohyponym2bra 2
mycket tidigt på morgonenhon joggar myckethan körde mycket snabbt○äv. i mer självständig användningtack så myckethan är inte mycket till sjömanhan arbetade inte så mycket för sin egen skull som för barnens○äv. med försvagad grad- el. kvantitetsbetydelsedet är mycket möjligt att hon har rätthon tyckte att hon kände igen honom och mycket riktigt – det var NNdet vill mycket tilldet krävs extraordinära insatser eller omständigheter
det vill mycket till för att landets justitiekansler ska vika från sin avsikt att väcka åtal
ha mycket att stå iha mycket att göra
de hade mycket att stå i inför semesterresan
ha mycket (pengar) att röra sig medseröra sig 1
inte göra så mycket väsen av sigse1väsen
inte ha mycket till övers för ngn/ngtseövers
inte mycket att hänga i gran(en)se1gran
inte mycket att hänga i julgran(en)sejulgran
inte vara mycket att be försebe 2
mycket välse1väl 1
så mycket du vet det!och därmed basta!
nu kommer du hem med detsamma, så mycket du vet det!
så mycket mer somse1mer
ta sig för mycket till bästase1bra 1
sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. mykit; neutrumform av mycken
Ordet mycket används i första hand framför substantiv som betecknar en mängd vars beståndsdelar inte kan räknas: mycket smör, mycket mjölk etc. Det kan också användas framför s.k. kollektiver: mycket folk, mycket fisk, mycket skog och även mycket pengar (inte *många pengar). Därifrån är steget inte så långt till uttryck som mycket människor och mycket böcker, som också får anses korrekta även om många människor etc. kanske bör föredras. Det kan finnas en liten skillnad mellan många människor och mycket människor: med många människor betonar man mer att mängden av människor består av enskilda individer.

