SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
mygg`a substantiv ~n myggor mygg·an1typ av tvåvingad insekt som (oftast) har lång, slank kropp, långa ben och mångledade antenner och var­av vissa arter har stickande mundelar och är blod­sugare zool.JFRhyponymknotthyponymharkrank myggbitenmyggsvärmmalariamyggastickmyggaen surrande mygga höll henne vaken hela nattenen svärm av myggor dansade över busken i sol­nedgångensedan ca mitten av 1300-talet (i sammansättn.)förteckning över föremål i kungens skattkammare (Svenskt Diplomatarium)fornsv. mygga 2liten mikrofon för talare; ofta fäst på ngt klädes­plagg på över­kroppen ngt vard.Nolllokalen är stor, så ni måste an­vända mygga för att hörassedan åtm. 1995Myggor och tigrar.Titel på roman av Maja Lundgren (2007) med anspelning på aforismen ”Lifvet har myggor och tigrar. De förra äro farligast” av Vilhelm Ekelund (i Båge och Lyra 1932)