tryckår: 2009
mänsklighet
[män`sk-]
substantiv ~en
mänsk·lig·het·en1vanligen best. f.
sammanfattningen av alla människor
genom alla tider el. vid en viss tidpunkt
admin.biol.historia.mänsklighetens historiaen mänsklighetens välgörarehalva mänskligheten är kvinnorsedan 17702det att ta hänsyn till människor
och deras grundläggande behov
psykol.samh.JFRcohyponymhumanitet
visa mänsklighet mot de besegradeen chef som kombinerar effektivitet med mänsklighet○äv.egenskaper som är typiska för människan
mindre brukl.sesemänsklig 2
sedan 1713Gå fram, du mänsklighet! var glad, var tröst, ty du bär evigheten i ditt bröst.Viktor Rydberg, Kantat vid jubelfest-promotionen i Uppsala den 6 september 1877 (i Dikter, 1882)
